SYMFs styrelse utser artikelkommittén som väljer årets artikel. För artiklar publicerade 2023/2024 är juryn Lena Andersson, Håkan Tinnerberg och Karin Lovén.
Under urvalsarbetet använder gruppen följande kriterier: Studien ska ha ett relevant syfte och det ska finnas ett nyhetsvärde. Konklusionerna ska vara tydliga och ha betydelse för exponerings/riskbedömning, studiedesign eller framtida inriktning av studier inom arbets- och miljöhygien. Arbetet ska så klart också vara av god vetenskaplig kvalité. Gruppen söker fram alla artiklar där första och/eller sista-författare är SYMF-medlem och läser abstrakt. Därefter görs ett urval på ett antal artiklar som läses i sin helhet (ca 5st) och utifrån detta väljs årets artikel. Årets artikel kommer att tillkännages på SYMFs årsmöte 2025.
Årets artikel 2021-2022
För artiklar publicerade 2021/2022 var juryn Lena Andersson, Håkan Tinnerberg och Maria Hedmer. Till årets artikel 2021-2022 utsågs Westerlund/Graff och medarbetare. De har studerat yrkesmässig exponering för trikloramin i rehabiliteringsbad och i äventyrsbad och korrelerat till subjektiva besvär och lungfunktion. Personal som arbetar på äventyrsbad har signifikant högre exponering för trikloramin och signifikant mer rapporterade symtom från ögon, näsa och luftvägar. De uppmätta exponeringsnivåerna ligger i storleksordning med rekommenderade referensvärden både för stationära och personburna mätningar. Studien visar tydligt att ett hygieniskt gränsvärde bör ligga klart under de rekommenderade referensvärdena för att inte leda till ohälsa. Occupational Exposure to Trichloramine and Endotoxins: Adverse Health Effects Among Personnel in Adventure and Rehabilitation Swimming Pool Facilities Jessica Westerlund 1, Lic Phil, Ing-Liss Bryngelsson, Louise Fornander, Håkan Löfstedt, Pål Graff.
Årets artikel 2019 – 2020
För artiklar publicerade 2021/2022 var juryn Lena Andersson, Håkan Tinnerberg och Gunnar Johansson. Till årets artikel utsågs Lovén och medarbetare. I artikeln redovisas mätningar av tillverkade nanopartiklar med avancerade mätmetoder. Det är i högsta grad relevant då framtiden troligtvis kommer att ge oss fler miljöer där tillverkade nanopartiklar kan emitteras och det är inte uppenbart hur de ska mätas och inte heller hur man ska genomföra riskbedömning. Mätningarna är genomförda med state-of-the-art utrustning som inte varje yrkeshygieniker har tillgång till. I artikeln finns flera väldigt inspirerande bilder på nanopartiklar. På ett föredömligt sätt avslutas artikeln med rekommendationer till yrkeshygieniker som inte har tillgång till de avancerade analysinstrumenten som man har haft i artikeln.
Lovén K, Franzén SM, Isaxon C, Messing ME, Martinsson J, Gudmundsson A, Pagels J, Hedmer M. Emissions and exposures of graphene nanomaterials, titanium dioxide nanofibers, and nanoparticles during down-stream industrial handling. J Expo Sci Environ Epidemiol 2020.