Uncategorized

Välkommen till arbets-och miljömedicinskt vårmöte i Umeå 14-15 maj 2020, Tema: Hållbarhet

Mötet riktar sig till medarbetare inom företagshälsovård, arbets-och miljömedicinska enheter samt till personer som är intresserad av senaste nytt inom arbetsmiljö, psykologi, ergonomi, arbetsmedicin och miljömedicin. Vid konferensen tas teman upp som bl. a. rör unga i arbetslivet, riskbedömning, arbete i kyla, samverkan i arbetsmiljöarbetet och hälsoeffekter av luftföroreningar. Det blir ett spännande forum för kunskapsspridning och nätverkande.

Gå in och anmäl dig på: http://www.varmote2020.se

Den 17-22 oktober går den tolfte internationella vetenskapliga konferensen  anordnad av IOHA av stapeln i Daegu, Korea.

Mer information finns att finna på sidan ”Kommande konferenser” här på hemsidan som du når via följande länk.

Arbetsmiljöverket har den 7/10 2019 gjort ett ställningstagande kring tillämpning av krav på utbildning och medicinska kontroller vid termisk nedbrytning  som frisätter monoisocyanater.

Själva ställningstagandet innebär att Arbetsmiljöverket inte kommer ställa krav på utbildning och medicinsk kontroll med tjänstbarhetsintyg om man endast exponeras för monoisocyanater.

Exempel på situationer då detta har en påverkan:
• när nytt isolermaterial av mineral- och stenull bränns av på värmeverk,
• vid upphettning av proteininnehållande livsmedel och
• vid avbränning av hornvävnad på kalvar.

Detta ställningstagande gäller i avvaktan på arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om vanliga arbetsmiljörisker träder i kraft.

Ställningstagandet i sin helhet finns att ladda ner här.

Inbjudan till seminarium kring:

Hantering av kemiska risker vid urlastning av sjöfartscontainrar

Plats:               IMM-salen, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, Nobels väg 13, Stockholm

Tid:                   23 oktober kl 13:00 – 16:30

Anmälan:         urban.svedberg@ki.se

Ur innehållet:  – vilka flyktiga ämnen är vanligast?
– exponeringsnivåer och hälsorisker
– praktiskt verktyg för provtagning
– lämpliga analysmetoder
– olika typer av ventilering
– ny praktisk och säker metod för förebyggande ventilering

Bakgrund

Drygt en och en halv miljon containrar hanteras i Sverige varje år. Omkring en halv miljon av dessa inbegriper öppning och urlastning. En container är ett slutet utrymme vilket innebär att eventuella luftföroreningar inte vädras ut. Öppning/urlastning kan därför medföra en risk för allvarliga hälsoeffekter om det finns rester av fumiganter (ovanligt), dvs gasningskemikalier tillsatta för att skydda godset från skadeangrepp under frakten, eller om flyktiga kemiska ämnen avgått från godset (vanligt). De flesta som går in i containrar gör idag detta utan kännedom om riskerna och hur de kan åtgärdas.

Varför seminarium?

Vi vill på detta sätt sprida kunskap och tankar om hur man kan förbättra säkerheten vid urlastning av containrar. Vi räknar med en givande diskussion och att många deltagare delar med sig av egna erfarenheter och funderingar. Seminariet baseras på de kunskaper vi tagit fram via projekten Farliga kemiska ämnen i containrar – förekomst, nivåer, utvädring och yrkesmässig exponering (med stöd från AFA Försäkring) och Ventilering av farliga flyktiga ämnen i sjöfartscontainrar (med stöd från Forte).

Dokumentation från mötet kommer att göras tillgängligt på webben.

Skicka gärna inbjudan vidare till andra som du tror kan vara intresserade.

Välkommen!

Vid medlemsmötet som skedde vid vårmötet så genomförde de flesta AMM-kliniker en presentation av sin pågående forskning.

Dessa finns nu tillgängliga för er medlemmar  längst ner på sidan för årsmötesprotokoll  som går att hitta under medlemssidorna/styrelsen/årsmötesprotokoll.

Idag (12 april) publicerades ett flertal artiklar i Arbetarskydd som handlar om AV:s beslut om att inte sänka gränsvärdet för kvartsexponering och bristen på respons på den skrivelse som SYMF samt flera andra företrädare för forskare och experter skickade till Arbetsmiljöverkets generaldirektör i denna fråga för över ett år sedan. Denna skrivelse tog sin början i AV:s beslut att inte sänka gränsvärdet för kvarts och den skrivelse i konsekvensutredningen som tonar ner betydelsen av gränsvärden för att minska hälsorisker. I artiklarna intervjuas bland annat Maria Albin vid CAMM men även enhetschef Jens Åhman vid AV.

Nedan finns länkar till de tre artiklarna som publicerats under dagen och som är läsvärda om man önskar veta mer:

https://www.arbetarskydd.se/arbetsmiljo/gap-mellan-praktik-och-kunskap-om-kvartsdamm-6954951

https://www.arbetarskydd.se/arbetsmiljo/inte-tillracklig-effekt-med-halverat-gransvarde-6954271

https://www.arbetarskydd.se/arbetsmiljo/parterna-kraver-svensk-expertgruppfor-gransvarden-6954275

Nedan är länk till den ursprungliga skrivelsen:

http://www.symf.nu/wp-content/uploads/2017/10/Skrivelse-kvarts-SYMF-180212-mindre.pdf

SYMF styrelse

EU-parlamentet har nyligen utfärdat ett direktiv för att skydda arbetare från exponering för carcinogener och mutagener i arbetsmiljön. Direktivet innehåller en lista med s.k. bindande gränsvärden för ett antal ämnen. Att gränsvärdet är bindande innebär att det inte får överskridas.

Av särskild betydelse är att EU nu fastställer ett gränsvärde för avgaser från dieselmotorer. Gränsvärdet är baserat på mätning av elementärt kol (EC). EU har fastställt att gränsvärdet skall vara 50 µg EC/m³, och det gäller från 2023. Vid gruv- och tunnelarbete gäller värdet först från 2026. Det nuvarande svenska gränsvärdet för dieselavgaser är baserat på kvävedioxid (NO₂) som indikator, och är 960 µg/m³. Det är svårt att direkt räkna om EC till NO₂, men i en undersökning från Stockholm 2005 i en rad olika avgasexponerade miljöer var halten NO₂ omkring 6 ggr högre än halten EC, vilket skulle betyda att 50 µg EC motsvarar omkring 300 µg NO₂. Dock påverkas relationen mellan NO₂ och EC bland annat av  åtgärder för att minska partikelemissionerna, varför kvoten mellan NO₂ och EC då kan öka. Troligtvis innebär dock ett gränsvärde på 50 µg EC/m³ en skärpning av de arbetshygieniska kraven i dieselavgasexponerade miljöer. Det finns dock skäl för att värdet borde ha satts ännu lägre. EUs Scientific Committee on Occupational Exposure Limits  (SCOEL) övervägde att föreslå ett gränsvärde på 5 eller 10 µg EC/m³. Bilden kompliceras också av att det finns flera olika metoder för att analysera halten EC i ett prov. Det nya gränsvärdet är ett steg i rätt riktning men sannolikt inte tillräckligt stort, kan man sammanfatta.

Som redan tidigare varit känt har EU inte sänkt gränsvärdet för kvarts utan det ligger kvar på 0,1 mg/m³. Här har EU gått emot sitt eget organ SCOEL som rekommenderade en sänkning till 0,05 mg/m³, ett värde som även gäller i USA.

Läs hela listan på

https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32019L0130&from=EN

Text skriven av:

Per Gustavsson, professor

Centrum för arbets- och miljömedicin,  Stockholm

Sektionen för Arbets- och miljömedicin (ARM), som ingår som en del av Svenska Läkaresällskapet, är en förening som bland annat anordnar höstmöten där SYMFs medlemmar är välkomna. Föreningen syftar till att  främja arbets- och miljömedicinsk forskning och utveckling. Önskar man bli medlem så är alla yrkeskategorier välkomna i föreningen. De utlyser varje år stipendier till doktorander och nydisputerade för att presentera resultat vid internationella vetenskapliga möten och konferenser.

ARM har nu uppdaterat sin hemsida som ni gärna får kolla in. Länk finns också på SYMFs hemsida under länkar.

En av SYMFs medlemmar gjorde styrelsen uppmärksam på att det i föreskriften om hygieniska gränsvärden (AFS 2018:1) införts ett riktvärde för skärvätskor på 0,2 mg/m³ mätt som inhalerbar fraktion i not 43. I samma föreskrift finns också gränsvärden för oljedimma som har nivågränsvärde 1 mg/m³ och korttidsgränsvärde 3 mg/m³.  Dock saknas vilken partikelstorleksfraktion som avses. I not 39 till gränsvärdena för oljedimma hänvisas dock till not 43 om skärvätska.

Med detta som bakgrund så skickade SYMFs styrelse en skrivelse till arbetsmiljöverket med begäran om ställningstagande enligt 18§ Arbetsmiljöförordningen för att få ett svar om det är korrekt att mäta även oljedimma som inhalerbar fraktion.

Arbetsmiljöverkets svarstjänst svarade den 25/2 2019 att:

”Det går bra att mäta oljedimma som inhalerbar fraktion.”

Med detta ställningstagande som bakgrund så bör därför hygieniska mätningar av oljedimma ske som inhalerbar fraktion.